end of story

Om någon misstolkade det förra inlägget så vill jag säga att jag och Kajsa inte är sååå tajta. Inte tajta alls faktiskt. Riktigt slappa. För över en timma sen skrev jag rubriken till detta inlägg. Sen var det middag. Sen skulle jag hänga tvätt. Sen skulle jag gå ut med sopor. Sen ringde Sanna (det enda positiva än så länge). Det gjorde att jag inte kommer ihåg vad jag ska klaga på. Nu har jag nya saker att klaga på men jag vill inte gå miste om det andra, gamla. Nu börjar jag klaga. När vi åt middag var min syster klar innan mej så hon gick från bordet. Och snodde min dator. Och såg på tillbaka till vintergatan på högsta volym. Det tog upp en halvtimme (drygt) av min kväll.

Nu har jag tagit en paus i skrivandet igen och är helt bortkommen.

Just det.

Sanna gick och la sig vid tre igår (sa hon) och hon vaknade så sent som halv elva! Det är väldigt sent för henne. Jag kan berätta att jag la mig runt tre jag med. Men jag sov till två. Så det så.

På fredag är det midsommarafton. Jag ska tillbringa den dagen med både Sanna och Nils. Undrar hur det kommer gå. Stelt i början tror jag. Men det tar sig nog.

Sov så gott.

Kajsa har klagat på mig för att jag inte uppdaterar min blogg.

*Känner mig smickrad (hon vill säkert bli prisad igen)*

Därför uppdaterar jag nu den. U-P-P-D-A-T-E-R-A-R. För att förtydliga för dem i våran klass som kommer få stipendie för att de har haft det svårt. Mina handledare har nämligen sökt två extra stipendier så att de "som har haft det lite svårt också kan få något". MEN VAD FAN! Ska inte vi mittemellanbarn också få något? Enda stipendiet jag skulle kunna få (eller iallafall förtjäna) skulle vara "Fixar DVD:n, datorn, projektorn och allt annat som krånglar-stipendiet". Det skulle smaka det. Undrar bara vad.

Nu klagar jag en massa och det kommer säkert bli så att jag tar hem alla fyra stipendierna (iallafall de två bra) bara för att jag säger att jag inte kommer få något stipendium. Så därför klagar jag lite till. Jag-kommer-inte-få-något-stipendium-för-jag-är-så-jävla-jämntjockJag-kommer-inte-få-något-stipendium-för-jag-är-så-jävla-jämntjock Jag-kommer-inte-få-något-stipendium-för-jag-är-så-jävla-jämntjockJag-kommer-inte-få-något-stipendium-för-jag-är-så-jävla-jämntjock

Så, nu är väl iallafall ett stipendium garanterat. Klago-stipendiet.

Om du inte redan listet ut det (har du antagligen för du går troligtvis isamma klass som mej, eller iallafall samma skola) så slutar jag imorgon. Skolan alltså. Jag ska inte sluta andas eller nåt sånt flummigt. Jag ska sluta nian och det kommer bli en bitterljuv symfoni av gråt och skratt. Jaa, känslorna är splittrade.

Nu såhär på slutet kan jag hänga ut de jag vill för jag kommer inte träffa dem igen förrän om *räknar* jättelänge. Om tre år ska vi nämligen ha en klassträff. Jag tycker att vi borde väntat fem år. Då hinner alla - även de som går om ett eller två år - gå ur gymnasiet. Dessutom kanske de flyttar från stan. Då blir det färre på festen. Nu hade jag tänkt skriva något om att jag inte kommer särja dem, men det kommer bli kul att träffa alla igen. Tror jag.

På tal om att flytta: Frida, våran handledare (som vi hade turen att få) ska ta tjänstledigt i ett år och flytta till Lidköping där hennes pojkvän bor. Jag tror inte att hon kommer komma tillbaka efter ett år. Kommentera och skriv vad du tror.

Nu kommer uthängningen.

Tina har blivit bortstött från Sandra och Anna och de bråkar och jag tycker att det är kul (tror att det finns fler än jag som tycker det). Dom har hållt ihop sedan början på sjuan och sen, sista dagen, bryter dom. Men imorgon kommer allt säkert vara frid och fröjd. Tror dom. Sandra lovade tina att hon skulle vara snäll och tina lovade tillbaka. Och det bästa är: dom tror att det kommer att gå. Ha! Tror jag. Visserligen är jag ingen expert på relationer, men låsats kan jag göra.

Idag kom jag försent till skolan. Vi hade en 60-minuters-lektion i slottskogen. Åt glass som vi blev bjudna på. Jag kom försent för att jag inte kom i tid. Och för att jag var på stan och köpte saker. Två skjortor (hon i affären glömde att ta betalt för den ena!) och ett par skor (Röda! Följer Kajsas trend, duktiga Kajsa (där kom det)). Ska nog ha på det imorgon.

Nu leker jag relationsexpert med Kajsa också. Kom precis fram till att jag har mognat massor sen i mars-april någon gång. Eller iallafall blivit tråkigare och stelare. Men det är väl samma sak som att mogna.

Nu ska jag tänka på refrängen som mor och far min brukar säga. Och utanför fönstret skriker måsarna förgäves efter sina tappade barn.

Sov så gott.