end of story

Pappa och jag var ute i Högsboindustriområde igår och övningskörde. Det fanns en stor parkeringsplats där som passande nog var helt tom. Jag körde runt och kände in bilens kanter. Jag parkerade, backade, gasade, växlade (inte, vi har automatlåda, tråkigt) och körde runt på några gator där. Jag mötte till och med bilar! Men vad som var riktigt kul var att parkeringsplatsen låg utanför "Institutet för stressmedicinering". Sen åkte vi till biblioteket och jag lånade två filmer och två skivor. Filmerna: Den stora flykten och de utvalda.  Skivorna: The Verve - A northern soul och Mando Diao - Never seen the light of day. Båda väldigt bra. Men nu lyssnar jag på Neverstore - Sevenhundred days. Köpte den igår efter David Urwitz skivläpp med spelning och signering på Bengans. Nu ringde Sanna. Ska prata med henne och sen skriva en hemtenta om EU:s instutioner. Hej då

"Nu ska jag sjunga en sång om något som alla borde göra oftare". Han spelar Let's kill ourselves a son.
Men han började med My Valentine som maler på och maler på och man vill bara ha mer. Hade alla konserter haft den starten skulle jag funderat på att köpa intro-biljetter. För om alla konserter hade haft en lika bra och maffig start hade det funnits sådana biljetter.

Sen kom den såklart obligatoriska strippen. Jag har hört honom säga att han skulle sluta med den, men dne återkommer ständigt. Fast idag berättade han att han inte fattade vad som var så speciellt med den. Men det är ju Timo.

Efter att de spelat den sista låten klappade alla i publiken konstan i fyra minuter tills han kom in igen. Och spelade Don't let the devil ruin it all. En väldigt lugn och enormt bra version dessutom. Sen gick en propp. Och trummisen berättade en historia. Sen var det full fart igen. Fear no darkness, promised child. Sen gick de av scenen, ljuset tändes och folk började gå. Då kommer Timo in på scenen igen och söäger: "vi måste bara spela en låt till".

De spelar låten With a mask on och sen var veckans bästa konsert slut.

Imorgon blir det dock mer musik. David Urwitz är på Bengans och signerar sitt nya album. Han fick "bara" fyra fyrar i GP för sitt tredje album. För de två första fick han fem fyrar vardera. Men han var väldigt nära fem. Det var bara två låtar som sänkte helhetsbetyget. Jag köper "Undrar om det syns" imorgon, så jag kommer nog skriva något om mina åsikter inom någon vecka.

Nu ska jag packa upp lådor!

Hej då!

Äntligen (inom en snar framtid) kommer man kunna göra ordentliga flashhemsidor till Internet Explorer utan att man måste "aktivera" dom genom att klicka. På fredag ska jag på Timo. Inte säkert att Sanna kan följa med. Synd. Idag är jag lite seg och för att bättra på det ska jag plugga inför fysikprovet på torsdag. Hej då

Var på Kent igår. Det var bra. Och recensenten i gp har fel. Han stod nog inte sju meter från Jocke mitt i en megastor fanskara. Det gör sitt det med. Om sen musiken är bra, som den var, så är det ett plus.

Låtlista:

Låtlistan:
Vy från ett luftslott
Berlin
Max 500
400 slag
Columbus
En timme en minut
Revolt III
Pojken med hålet i handen
Ansgar & Evelyne
LSD, någon?
Romeo återvänder ensam
Generation ex
Musik non stop
Kärleken väntar
Ingenting
Ensammast i Sverige

Extranummer I:
Elefanter
VinterNoll2
747

Extranummer II:
Mannen i den vita hatten (16 år senare)

Nu lyssnar jag på Saker man ser. Den borde dom spelat. Den, Kräm, Kungen är död. Kevlarsjäl, Palace & Main, Våga vara rädd, Du är ånga och Den döda Vinkeln.

Nästa fredag ska jag på Timo Räisänen på Pusterviksteatern. Kanske får med mej Sanna på den konsterten. Igår var hon inte med för hon var sjuk. Tråkigt. Men musiken var bra ändå.

Och vi håller för hårt, men den här drömmen är vår
Och du är min, min, min att ta med, att ta ut på en jakt
Efter tiden som flytt
                                                    -Kent, Du är ånga, Du och Jag döden

末端

Vet ni vad? Jag har fått:

Hade utvecklingssamtal igår. Allt bra. Tråkigt. Ingen klagar. Matteläraren vill att jag ska hålla i lektionerna istället. Orkar inte var pluggis. Men i alla fall. Åker till Stockholm imorgon. Var på stan med Sanna idag. Vi tog ett jättekort avsked på 60-bussen och kommer inte ses på ett tag. Jag klarar mej förhoppningsvis. Hej då!

Death cab for cutie är alldeles för bra för att man inte ska lyssna på dom.

Dessutom fick jag precis ett transparent skrivbordsunderlägg och ett svart-grönt överkast.

Hej då.

Hälsningsfras.

Till och börja med: Tack för den väldigt smickrande kommentaren Anna.

Idag på samhällektionen pratade vi om skolmassakern i Finland och miljö. Egentligen skulle vi prata om EU, men det var så mycket annat som fanns att diskutera om och EU kunde vänta en lektion enligt vår lärare. Men mitt i allt snack om olika vredesbrott så kom jag på en sak. Vi hade tidigare på lektionen pratat om vad man kunde göra för att vara snällare mot miljön och nu pratade läraren om Amishbarn som hade blivit dödade. Jag la ihop 1 och 1 och fick 11.

Pang! sa det bara. Jag hade en idé i mitt huvud.

Idén (först lite bakgrund): Amisher (Vad heter Amish i plural?) använder varken elektricitet* eller fordon som inte dras av muskelkraft*. De odlar dessutom allt själva och försöker vara så självförsörjande som möjligt. I och med att deras kläder går i färgskalan svart-vitt behöver de dessutom inte så mycket färgämnen.

*utom i undantagsfall

Lista över saker som hade haft positiv inverkan på naturen, miljön och samhället om alla hade varit Amish:
(Jag har kommit fram till att Amish nog inte används i plural, eller att Amish är både singular och plural)

Använder ingen electricitet - Man skulle lätt kunna stänga ner Barsebäck och alla sådana ställen.
Använder inga muskellösa fordon - Ingen oljeförbrukning, färre utsläpp, m.m.
Odlar själva - Ingen genmanipulering.
Svartvita kläder - Färre färgämnen, lättare att välja vad man ska ha för färg på den nya tröjan.
De är emot lån - Alla gratistidningar skulle sklippa slösa trycksvärta på att skriva om alla hemska sms-lån.
Ingen massmedia - Tänk er det. Vad mycket man skulle slippa ta till sej hela tiden. Läste Henrik Wallgrens krönika i Tvådagar för några dagar sen. Han levde helt massmediafritt. Svårt när man skriver för en tidning, men det verkade väldigt skönt i alla fall.

Det är fördelarna jag kommer på för tillfället och jag tänker inte skriva ned alla nackdelar (enligt mej) som finns med att vara Amish, det skulle nog få sidans servrar att krascha. Inte för att det är något fel med att vara Amish, dom får vara det om dom vill, bara dom inte försöker smälla i mej det.

Nu bör erkännas att idén var ingen idé utan snarare en fundering angående hur lång tid det kommer ta innan Metros löpsedel ropar ut: "Reinfeldt: Alla borde bli Amish!"

Till sist så funderar jag på att starta en nätcommunity vid namn: Vi-som-har-sett-60-bussen-köra-fel-senaste-dagen.

Jag skulle i sådana fall bli medlem ett par gånger om. Hur svårt är det att INTE svänga in vid Esperantoplatsen utan istället fortsätta rakt fram? Antagligen ganska svårt.

Avslutningsfras.

Hej!

Till dej som läser detta: Om du har kontakt med mej när jag säger att jag ska äta var snäll och påminn mej om att jag inte borde äta med resten av familjen. Tack!

Nu över till annat.

Det var sol i Portugal, men jag saknade allt här hemma. Jag har nya tapeter och nytt golv. Ska få nya gardiner också. Just nu sitter jag i min soffa, för datorstolen står i vardagsrummet och jag får inte plats med den. En fjärdedel av rummet är fyllt med banankartonger och flyttlådor. Jobbigt att flytta från ett rum till samma. Fördelen är som sagt att jag har soffan som datorstol, men nackdelen är att soffan är så skön så jag sitter mer vid datorn.

När jag har datorstolen går det inte att sitta skönt när man är trött så då gick jag och la mej, men nu blir det bara skönare ju tröttare man blir. Men en STOR nackdel är att alla min högtalare är nedpackade så jag måste lyssna på underbara Timo Räisänen i hörlurar. Hemskt.

En till hemsk sak är att ordboken i firefox vill särskriva (till och med det! HJÄLP JAG FÖRTVINAR!) alla ord. Det är nog en av de få nackdelarna med firefox. Oj. firefox finns inte inlagt. Jo det gjorde det visst, men inte med LITEN bokstav i början. Jag tycker att man borde kunna ställa in i rättstavningsprogrammen vilken sorts text man skriver, till exempel: Om man skriver ett blogginlägg bryr man sej (bevis!) inte så jättemycket om att det ska vara sig, mig, dig, de och dem istället för sej, mej, dej och dom (ja, 5+4 går jämnt ut).

Fear no darkness, promised child

Tillbaka till ämnet: Men om man skriver en skoluppsats är det ganska viktigt. Så då borde man kunna välja vilken grad av rättning den ska rätta efter. Nu ska jag läsa på www.howstuffworks.com.

Igår kväll träffade jag messa folk. En massa trevliga sådana bör tilläggas. Hade riktigt kul. Var på vernissage på stadsbiblioteket. Anton hade foton där. Han blir bättre och bättre. På tal om att vara bra på bild ( :P ) så blev jag erbjuden att vara nakenmodell.

FÖRLÅT TILL ALLA NI SOM VILLE SE MIG NAKEN; JAG SA NEJ!

Och på tal om bilder så ska jag nog ta och uppdatera min bilddagbok för en gångs skull.

Sköt om er!

Jag ska inte sluta blogga. Bara ta en paus på drygt en vecka. Ska till Portugal. Men pausen kommer nog inte märkas så mycket för det kommer ju nästan bara höja min skrivaktivitet. Men i alla fall. Nu ska jag gå på konsert. En i Sannas klass som spelar. Måste typ skynda mej hem så fort som möjligt för jag ska lyfta ut allt ur mitt rum. Ska få nya tapeter, nytt golv, nymålat tak, nya lister och nymålade garderobsdörrar. Inga parenteser och inga radbrytningar. Hej då!

Sanna.

Världens underbaraste flickvän.

På alla sätt och vis.

Vill att alla ska veta det.

Sanna, jag älskar dej.

Nu ska ni få läsa om vad jag har haft för mig de senaste dagarna.

Jag har blivit frisk! Jag kunde äntligen komma igång och göra vad jag ville utan att jag drunknade i slem. Men. På gympan i torsdags sprang vi 2000 meter, stötte kula och spelade fotboll.

När vi spelade fotboll ramlade jag över en kille och fick ett stort skrapsår på knät, en tumme som gör grymt ont och en armbåge/underarm/handled som inte går att böja. Igår var jag på axessakuten och dom berättade att det var inget fel med tummen vad dom kunde se, men jag hade en spricka i armbågen. Dessutom fick jag inget gips, metella eller något annat som gör att det syns att jag har skadat mej så när folk ser mej tror dom troligtvis att jag antingen har snott min vänsterarm från en skyltdocka eller att jag bara gillar att gå runt med den böjd och orörlig. Dessutom hade jag tänkt att hitta på något i helgen men när man har svårigheter med att gå och inte kan öppna ett kylskåp ens(!!!), så är det lite svårt. Hittills på denna skrivningen har jag fått vila armen och tummen cirka tio gånger. Jippie!!!

Men nu ska jag sluta klaga (brukar jag säga till folk, lite väl ofta, eller snarare: jag klagar för mycket).

Bästa sättet att få slut på klageriet: Sluta skriva för tillfället.

Hej då!

Gavin DeGraws låt Chariot och James Blunts låt Billy är ganska lika varandra. Nästan alla i min klass spelar wow. Alla förutom jag, rikard, emanuel, amadin (tror jag), och abbe (tror jag). Så var det i alla fall tills i fredags. Nu har emanuel skaffat wow, men han säger att han inte ska hålla på så länge... mmm, visst!

De försöker övertala mej att börja med wow. När de ändå håller på kan de lika gärna försöka få mej att börja supa, ta droger och röka. Jag har faktiskt viktigare saker att lägga pengar på.

"Swing, swing, swing
From the tangles of
My heart is crushed
By a former love
Can you help me find a way
To carry on again?"

The All-American Rejects är bra. De kräver lite eftertänksamhet.

Svårt är livet.

Hej då.

Hej på er! Jag sitter i receptionen på ett hotel i Køpenhamn. Det ær dærfør det ær så konstiga æ:n och ø:n. Jag har precis hæmtat varmchoklad ur en maskin som sprutar vattenånga på alla som vågar nærma sig. Musiken ær bra. Sanna fick med mej på In Flames så dør stod jag långt fram och rockade utan att kænna till en enda låt. Det var øver førvøntan. Peter Bjorn and John var också bra, men lite trista. Dessutom var det knøkfullt. Deras låt Young Folks var bættre live. Istællet fær en tjej som tjej så var det sångaren från Klaxons. Han sjøng vøldigt bra før att ha hørt låten før førsta gången igår. My Chemical Romance var.... alla gick efter deras låt Welcome to the black parade. Ganska bra, men utan nyanser på de flesta låtar. Beastie Boys var okej, men dom gør sig bættre på skiva. The Killder var vældigt bra, men det regnade hela konserten så det ar lite synd. Queens of the stone age var sådær. Inget størren intryck. Nu ska jag gå upp till rummet. Hej då!

Om någon misstolkade det förra inlägget så vill jag säga att jag och Kajsa inte är sååå tajta. Inte tajta alls faktiskt. Riktigt slappa. För över en timma sen skrev jag rubriken till detta inlägg. Sen var det middag. Sen skulle jag hänga tvätt. Sen skulle jag gå ut med sopor. Sen ringde Sanna (det enda positiva än så länge). Det gjorde att jag inte kommer ihåg vad jag ska klaga på. Nu har jag nya saker att klaga på men jag vill inte gå miste om det andra, gamla. Nu börjar jag klaga. När vi åt middag var min syster klar innan mej så hon gick från bordet. Och snodde min dator. Och såg på tillbaka till vintergatan på högsta volym. Det tog upp en halvtimme (drygt) av min kväll.

Nu har jag tagit en paus i skrivandet igen och är helt bortkommen.

Just det.

Sanna gick och la sig vid tre igår (sa hon) och hon vaknade så sent som halv elva! Det är väldigt sent för henne. Jag kan berätta att jag la mig runt tre jag med. Men jag sov till två. Så det så.

På fredag är det midsommarafton. Jag ska tillbringa den dagen med både Sanna och Nils. Undrar hur det kommer gå. Stelt i början tror jag. Men det tar sig nog.

Sov så gott.

Kajsa har klagat på mig för att jag inte uppdaterar min blogg.

*Känner mig smickrad (hon vill säkert bli prisad igen)*

Därför uppdaterar jag nu den. U-P-P-D-A-T-E-R-A-R. För att förtydliga för dem i våran klass som kommer få stipendie för att de har haft det svårt. Mina handledare har nämligen sökt två extra stipendier så att de "som har haft det lite svårt också kan få något". MEN VAD FAN! Ska inte vi mittemellanbarn också få något? Enda stipendiet jag skulle kunna få (eller iallafall förtjäna) skulle vara "Fixar DVD:n, datorn, projektorn och allt annat som krånglar-stipendiet". Det skulle smaka det. Undrar bara vad.

Nu klagar jag en massa och det kommer säkert bli så att jag tar hem alla fyra stipendierna (iallafall de två bra) bara för att jag säger att jag inte kommer få något stipendium. Så därför klagar jag lite till. Jag-kommer-inte-få-något-stipendium-för-jag-är-så-jävla-jämntjockJag-kommer-inte-få-något-stipendium-för-jag-är-så-jävla-jämntjock Jag-kommer-inte-få-något-stipendium-för-jag-är-så-jävla-jämntjockJag-kommer-inte-få-något-stipendium-för-jag-är-så-jävla-jämntjock

Så, nu är väl iallafall ett stipendium garanterat. Klago-stipendiet.

Om du inte redan listet ut det (har du antagligen för du går troligtvis isamma klass som mej, eller iallafall samma skola) så slutar jag imorgon. Skolan alltså. Jag ska inte sluta andas eller nåt sånt flummigt. Jag ska sluta nian och det kommer bli en bitterljuv symfoni av gråt och skratt. Jaa, känslorna är splittrade.

Nu såhär på slutet kan jag hänga ut de jag vill för jag kommer inte träffa dem igen förrän om *räknar* jättelänge. Om tre år ska vi nämligen ha en klassträff. Jag tycker att vi borde väntat fem år. Då hinner alla - även de som går om ett eller två år - gå ur gymnasiet. Dessutom kanske de flyttar från stan. Då blir det färre på festen. Nu hade jag tänkt skriva något om att jag inte kommer särja dem, men det kommer bli kul att träffa alla igen. Tror jag.

På tal om att flytta: Frida, våran handledare (som vi hade turen att få) ska ta tjänstledigt i ett år och flytta till Lidköping där hennes pojkvän bor. Jag tror inte att hon kommer komma tillbaka efter ett år. Kommentera och skriv vad du tror.

Nu kommer uthängningen.

Tina har blivit bortstött från Sandra och Anna och de bråkar och jag tycker att det är kul (tror att det finns fler än jag som tycker det). Dom har hållt ihop sedan början på sjuan och sen, sista dagen, bryter dom. Men imorgon kommer allt säkert vara frid och fröjd. Tror dom. Sandra lovade tina att hon skulle vara snäll och tina lovade tillbaka. Och det bästa är: dom tror att det kommer att gå. Ha! Tror jag. Visserligen är jag ingen expert på relationer, men låsats kan jag göra.

Idag kom jag försent till skolan. Vi hade en 60-minuters-lektion i slottskogen. Åt glass som vi blev bjudna på. Jag kom försent för att jag inte kom i tid. Och för att jag var på stan och köpte saker. Två skjortor (hon i affären glömde att ta betalt för den ena!) och ett par skor (Röda! Följer Kajsas trend, duktiga Kajsa (där kom det)). Ska nog ha på det imorgon.

Nu leker jag relationsexpert med Kajsa också. Kom precis fram till att jag har mognat massor sen i mars-april någon gång. Eller iallafall blivit tråkigare och stelare. Men det är väl samma sak som att mogna.

Nu ska jag tänka på refrängen som mor och far min brukar säga. Och utanför fönstret skriker måsarna förgäves efter sina tappade barn.

Sov så gott.